Tid och plats för fredsavtalet

Fredsavtalet skrevs under i regionen Maskin, och inför en ofantlig grupp från Levantens folk meddelades och bestämdes fredsavtalets stadgar.[1] Baqir Sharif Qarashi skriver i boken Hayat al-Hasan: “Det råder skiljaktigheter gällande tiden för fredsavtalet, eftersom man nämnt tidpunkten då fredsavtalet slöts som Rabi’ al-Awwal år 41 e.h., Rabi’ al-Akhir och även Jamadi al-Ula.”[2]

 

Motståndarna till fredsavtalet  

 

Hajar ibn ‘Adi, ‘Adi ibn Hatam, Musib ibn Najbah, Malik ibn Dhamrah, Sufyan ibn Abi Leyla, Bashir Hamedani, Sulayman ibn Sard, Abdullah ibn Zubayr, Abu Sa’id och Qays ibn Sa’d tillhörde Imam Hassans (fvmh) hjälpare och de var emot detta fredsavtal.

Deras diskussioner med Hans Excellens har nedtecknats i historieböcker.[3]

 

Argumenten för Imam Hassans (fvmh) fred med Muawiya

Att beskydda Imamens och hans anhängares liv

 

Majoriteten av de Troendes ledare Alis (fvmh) speciella anhängare nådde martyrdöden i krigen Jamal, Siffin och Nahrawan. En liten skara av dem överlevde. Om ett krig skulle äga rum skulle Imam Hassan (fvmh) och hans anhängare utan tvekan behöva stå ut med förluster som inte skulle kunna kompenseras med tanke på Iraks folks svagheter, eftersom i sådana fall skulle Muawiya krossa dem enormt.

Abu Sa’id ‘Aqisa säger: “Jag gick till Imam Hassan (fvmh) och sa till Hans Excellens: “Å son till Guds Sändebud! Varför slöt du fred med den vilseledda och förtryckande Muawiya samtidigt som du visste att sanningen var med dig?” Imamen svarade:

“Om jag inte gjorde detta skulle ingen av våra anhängare finnas kvar på jorden och alla skulle ha mördats.””[4]

Såhär svarade Imam Hassan Mujtaba (fvmh) en person som tilltalade honom med meningen “Å de Troendes förödmjukare!” efter acceptansen till fred:

“Jag är inte de troendes förödmjukare, snarare är jag den som ger dem ära! Eftersom när jag såg att ni inte var förmögna att stå emot Levantens armé, lämnade jag över regeringen så att jag och ni skulle kunna överleva, precis så som en vis person skadar en båt för att dess ägare och passagerare ska överleva (en hänvisning till den koraniska berättelsen om profeten Moses och Hans Excellens Khizr i suran al-Kahf). Gällande mig och er är det på samma sätt, så att vi kan överleva bland fienderna och motståndarna.”[5]

Imam Hassan (fvmh) säger i en annan tradition: “[Jag svär] vid Gud att det jag gjorde var bättre och mer fördelaktigt för mina anhängare än solens uppgång och nedgång.”[6]

Även så har det återberättats att Hajar ibn ‘Adi gick till Imam Hassan (fvmh) efter fredsavtalet och protesterade mot Hans Excellens och sa: “Har du målat de troendes ansikten svarta?”  Imam Hassan (fvmh) svarade: “Det är inte på det viset att alla vill det som du vill eller tänker som du. Det jag gjorde var endast för att skydda era liv och för att säkra er överlevnad.”[7]

[1] Sharif Qarashi, Hayat al-Hasan, s. 471.

[2] Ibid.

[3] Sharif Qarashi, Hayat al-Hasan, s. 499-507.

[4] Saduq, ‘Ilal al-Sharai’, vol. 1, s. 211.

[5] Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 75, s. 287.

[6] Majlisi, Bihar al-Anwar, vol. 44, s. 19.

[7] Seyyed Murtazam Tanzih al-Anbiya, s. 170.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *