Instabil armé

Sheikh Mufid skriver i boken al-Irshad:

”Allt möjligt folk visade support för Imam Hassan (fvmh); en del var hans och hans faders anhängare och en del var följare av dombeslutet (Khawarij), som ville kriga mot Muawiya på alla möjliga sätt och vis (inklusive fult spel). En del följde kaos och revolter och sökte krigsbyten, en del var tvivelaktiga och vissa följde sina stamledare med stamfanatism och brydde sig inte om religionen.”[1]

En armé som bestod av sådana personer hotades av uppdelning och revolt mot dess ledare vid varenda händelse. ”Khawarij var med Imam Hassan (fvmh), men för att så osämja, de gick för heligt krig, men med avsikt att sprida korruption.”[2]

Såhär talade Imam Hassan Mujtaba (fvmh) om de bakomliggande faktorerna för hans handling för en person som hade invänt gällande Hans Excellens fredsavtal:

”Iraks folk är ett folk som kommer att få den som litar på dem att bli besegrad, eftersom ingen av dem är eniga med någon annan i tänkande och önskningar. De har inget bestämt beslut gällande gott eller ont.”[3]

Sheikh Mufid skriver:

”Imam Hassan (fvmh) hade inget annat val än att acceptera fred och att överge krig, eftersom Hans Excellens följare var svaga och hade svag tro på Hans Excellens. Så som det såg ut protesterade de mot honom och många av dem ansåg det vara tillåtet att mörda honom och ville lämna över honom till fienden. Hans farbrors son (’Ubaydullah ibn Abbas) övergav honom och anslöt sig till fienden. Generellt sett valde folket den temporära världen och nonchalerade den kommande världens välsignelser.”[4]

Bland Imam Hassans (fvmh) soldater, som ytligt såg ut att lyda Imamen, fanns en grupp som var ledare över klaner i Kufa som i hemlighet skrev till Muawiya att de lydde och lyssnade på hans befallning. De uppmuntrade honom att komma till dem och de lovade att lämna över Imam Hassan till honom eller attackera och mörda Hans Excellens när Muawiya skulle komma nära med sin armé![5]

Zayd ibn Wahab Jahni sa: ”När de högg Imam Hassan med en dolk och Hans Excellens blev sängbunden och vårdades i Madain, gick jag till honom och sa: ”Vad är ditt beslut? Eftersom folk är förundrade och vilsna.” Hans Excellens svarade mig såhär: ”Vid Gud [svär jag] att jag känner Muawiya bättre än de som tror sig vara mina anhängare, planerar att mörda mig, stjäl mina ägodelar och tar mina pengar.”[6]

[1] Al Yasin, Sulh Imam Hasan, s. 170.

[2] Al Yasin, Sulh Imam Hasan, s. 177.

[3] Ibn Athir, al-Kamil fi al-Tarikh, vol. 3, s. 407.

[4] Mufid, al-Irshad, vol. 2, s. 10.

[5] Mufid, al-Irshad, vol. 2, s. 9.

[6] Tabarsi, al-Ihtijaj, vol. 2, s. 290.