Enligt många av Ahl al-Sunnahs källor ville inte Imam Hassan (fvmh) kriga från början.[1] Tabari, historieskribenten från det 4:e århundradet, har återberättat att Qays ibn Sa’d ibn ’Ibadah var den första personen som svor trohetsed till Hassan ibn Ali (fvmh). Han räckte fram handen och sa att han svor trohetsed över Koranen, Sunnah och krig […]
Det har sagts mycket om Imam Hassans (fvmh) fredsavtal och flertalet böcker har skrivits gällande det. Endast namnet på en del av dessa böcker finns kvar idag: Sulh al-Hasan wa Muawiya, skriven av Ahmad ibn Muhammed ibn Sa’id ibn Abd al-Rahman al-Sabi’i al-Hamedani, d. år 333 e.h. Sulh al-Hasan (’aleyhi al-salam), skriven av Abd al-Rahman […]
Efter fredsavtalet höll Muawiya ett tal i Kufas moské och meddelade: ”Jag trampar på varenda villkor som jag lovat Hassan.” Han förbannade Imam Ali (fvmh) och uppförde sig illa mot Imam Hassan (fvmh). Då reste sig Imam Hassan upp och höll en vältalig och lång predikan.[1] Gällande det första villkoret i fredsavtalet höll Imamen fast […]
Sheikh Mufid skriver i boken al-Irshad: ”Allt möjligt folk visade support för Imam Hassan (fvmh); en del var hans och hans faders anhängare och en del var följare av dombeslutet (Khawarij), som ville kriga mot Muawiya på alla möjliga sätt och vis (inklusive fult spel). En del följde kaos och revolter och sökte krigsbyten, en […]
Abu Bakr Muhammed ibn Abdullah ibn ’Arabi, författaren till boken Ahkam al-Quran, säger: ”En av anledningarna till Imam Hassan Mujtabas (fvmh) fredsavtal var att han såg att Khawarij hade omringat honom, och han visste att om han fortsatte med att kriga mot Muawiya och gjorde sig upptagen med att konfrontera honom skulle Khawarij fått makt […]
Fr.o.m. Guds Sändebuds (fvmh) utvandring till Medina och att den islamiska regeringen hade bildats hade muslimerna i 40 år varit upptagna med krig. Dessa krig ägde rum på den Heliga Profetens (fvmh) tid och under perioden för de tre första kaliferna, mot romare, persier och en del grannliggande folkgrupper och nationer på den arabiska halvön. […]
Beskyddande av religionen kan nämnas som en av de viktigaste orsakerna till Imam Hassans (fvmh) fredsavtal, eftersom det islamiska samhället befann sig i en kritisk situation där ett krig mot Muawiya kunde leda till att hela religionen skulle förintas. Krig mot Muawiya gynnade inte folket i Kufa och inte heller gynnade det folket i Levanten, […]
Imam Hassan (fvmh) sa såhär gällande anledningen till fred med Muawiya: ”Jag fann att jag skulle sluta fred med Muawiya, införa vapenvila och kompromissa med honom. Jag fann att det var bättre att förhindra blodspillan och meningen med denna handling var endast att jag ville erat bästa och [säkra] er överlevnad.”[1] Han sa även: ”Helt […]
Då Imam Hassan (fvmh) skulle pröva folket inför krig mot Muawiya sa han: ”Om ni är redo för krig avvisar jag fred, och genom att lita på våra svärd lämnar vi hans ärenden till Gud. Men om ni tycker om att överleva, accepterar vi fred och försäkrar er [överlevnad].” Vid detta ögonblick skrek folket från […]
Fredsavtalet skrevs under i regionen Maskin, och inför en ofantlig grupp från Levantens folk meddelades och bestämdes fredsavtalets stadgar.[1] Baqir Sharif Qarashi skriver i boken Hayat al-Hasan: ”Det råder skiljaktigheter gällande tiden för fredsavtalet, eftersom man nämnt tidpunkten då fredsavtalet slöts som Rabi’ al-Awwal år 41 e.h., Rabi’ al-Akhir och även Jamadi al-Ula.”[2] Motståndarna […]